Vår politik


A

Arvsspråksundervisning: Sverigefinska Ungdomsförbundet anser att modersmålsundervisningen för de nationella minoritetsspråken ska ändra namn till ‘minoritetsspråkundervisning’. Det har varit på tal om att begreppet ska ändras till ‘arvsspråksundervisning’. Ungdomsförbundet menar att språken kan vara kulturarv både för samhället och individerna oavsett om begreppet är ett annat. Vi anser det vara viktigt att vara koncisa i användandet av begreppet ‘nationella minoritetsspråk’.

F

Fjärrundervisning: Vi anser att fjärrundervisning är ett komplement till den huvudsakliga undervisningen men inte helt får ersätta fysisk kontakt med en språklärare.

Friskolor: Friskolor är ett bra komplement för att komma till bukt med den avsaknade finska grunskoleundervisningen, men vi anser inte i grunden att ansvaret ska ligga hos föräldrakooperativ eller privata alternativ. Går en friskola i konkurs försvinner utbildningsenheten. Det är kommunernas och statens ansvar att se till att möjliggöra grundskolestudier på finska. Vi anser även att det är oacceptabelt att Skolinspektionen ställer orimligt höga krav på öppnandet av nya grundskolor på nationella minoritetsspråk. Skolinspektionen menar att elevunderlaget och efterfrågan måste vara högt för att beviljas lärotillstånd, något som nationella minoriteter de facto inte kan uppnå då man just är i minoritet.

Förskola: Vi uppmanar att språkbad eller full immersion ska tillåtas juridiskt för de nationella minoritetsspråken då denna metod fungerat vid språkrevitalisering av minoritetsspråk i andra europeiska länder. Vi anser inte att det är lämpligt med en tvåspråkig förskola utan menar att förskolan ska vara helt eller av en väsentlig del på det nationella minoritetsspråket. Är förskolan tvåspråkig dominerar svenskan bort minoritetsspråket. Ungdomsförbundet ser mycket oroande på att så många förvaltningsområden för finska inte har skapat finskspråkiga förskoleavdelningar. Du kan läsa vidare på ‘modersmålsstöd’ för de kommuner som inte tillhör ett förvaltningsområde.

G

Grundskola: Det är inte acceptabelt att det inom sverigefinska skolor råder en situation där majoritetsspråket är norm med inslag av finska. Vi förordar alltid en enspråkigt finskspråkig grundskola – med inslag av svenska. I grundskoleförordningen anges det att undervisningen som ges på ett annat språk än svenska högst får uppgå till hälften. Dessutom ska undervisningen planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar. Vi anser att följande anvisningar ska avskaffas för de nationella minoritetsspråken då dessa språkgrupper har en särställning i språklagen. Grundskolorna kan själva avgöra hur stor del av undervisningen som ska ges på respektive språk. Det är problematiskt att minoritetslagen enbart lyfter rättigheten till förskola och äldreomsorg. Läs vidare på ‘friskolor’ och ‘statliga grundskolor’.

Gymnasium: I dag finns ingen möjlighet att genomföra gymnasiestudier på finska i Sverige. Detta vill vi åtgärda genom att staten inrättar ett riksgymnasium för finska och meänkieli på de större gymnasieprogrammen (samhällskunskap, naturkunskap, ekonomi och språk). För att det är ett riksgymnasium med riksintag ska CSN bekosta elevernas inackorderingsavgifter. För att täcka upp för elevunderlaget skulle även studierna i mån av plats kunna öppnas upp för finländska elever som vill flytta till Sverige under gymnasieperioden. I dag finns riksgymnasium för samer i Jokkmokk samt för döva och hörselskadade i Örebro.

K

Kommuners flerspråkighet: Vid sidan av möjligheten att bli ett så kallat ‘förvaltningsområde för finska’ vill ungdomsförbundet att Sveriges kommuner och landsting även juridiskt ska kunna bli officiellt flerspråkiga. Vi anser det var en aning komiskt att det i en kommun som Haparanda talas mer finska än svenska men att kommunen juridiskt enbart är en svenskspråkig kommun. Sverige skulle applicera den norska modellen.
Den norska modellen utgår ifrån att landet är enspråkigt norskt men att kommunerna har möjlighet att bli flerspråkiga med norska och samiska, norska och kvänska eller norska, samiska och kvänska.

L

Lärarbristen: Vi ser även att staten borde ge en bonus till de studenter som studerar till ämneslärare och som kombinerar sitt huvudämne med ett nationellt minoritetsspråk. Bonusen kan antingen vara en delvis avskriven studieskuld eller genom ett statligt språktillägg där lärare som undervisar i ett nationellt minoritetsspråk får påslag på lönen med x antal kronor. I Finland är det vanligt med dessa språktillägg. Med tanke på att läget är kritiskt och fler modersmålslärare är en akut fråga ser vi det som en satsning att staten går in och avskriver studielån vid uppnåd examen. Vi ser att färdundervisning kan användas som ett komplement, men att det inte ska vara den huvudsakliga undervisningsmetoden.

M

Meritpoäng: I dag diskrimineras de nationella minoritetsspråken gentemot övrig ‘modern språkundervisning’. Meritpoäng delas på gymnasiet inte ut vid studier av finska, samiska, meänkieli. Detta anser vi måste åtgärdas snarast.

Moderna språk: Vi vill att modersmålsundervisningen för grundskole- och gymnasielever ska kunna arrangeras istället för ett modernt språkval. Detta skulle kunna lyfta timantalet i språkundervisningen för finska. Syftet med språkvalet är att utveckla ett levande språk. I och med att vi driver att modersmålsundervisningen ska kunna ersätta moderna språk ser vi det naturligt att moderna språk redan introduceras som skolämne i årskurs 4.

Modersmålsstöd: Modersmålsstöd tillämpas i förskolan. Då det inte riktigt går att undervisa unga barn utgår modersmålsstöd från att en finskspråkig pedagog kommer en gång i veckan och leker med barnen. Modersmålsstöd ska tillämpas i de kommuner som inte tillhör ett förvaltningsområde för finska. Vi ser mycket oroande över utvecklingen att det finns kommuner i Sverige som tar bort modersmålsstödet i förmån för tekniska lösningar. Svenskspråkiga pedagoger kan inte med hjälp av teknik lära sverigefinska elever finska! Vi avfärdar helt modersmålsstöd som metod för de kommuner som ingår i ett förvaltningsområde. Kommunerna ska enligt minoritetslagen erbjuda förskoleundervisning helt eller av en väsentlig del på finska. Vi ser inte att detta kan vara något annat än egna finskspråkiga avdelningar.

Modersmålsundervisning: Europarådets rekommendation är att modersmålsundervisning för nationella minoriteter ska omatta 4-5 undervisningstimmar i veckan, men inte lägre än 3 undervisningstimmar. RSN föreslår att en minimitid fastställs för modersmålsundervisningen i de nationella minoritetsspråken och att timantalet omfattar minst 3 undervisningstimmar i veckan. Ungdomsförbundet vill även att elever tillhörandes de nationella minoriteterna ska kunna erbjudas modersmålsundervisning i två språk så att minoritetsspråket inte blir utkonkurrerat av det andra modersmålet.

S

Samkommuner: Vi vill att Sverige och förvaltningskommunerna för finska tittar på möjligheten till samkommuner för att uppnå sverigefinska förskolor, äldreboenden och grundskolor. En samkommun är ett samarbete där grannkommuner går ihop och delar på ansvaret och kostnaden för en verksamhet. Detta används redan i dag flitigt i Finland för att uppnå svenskspråkig service. För att uppnå samkommuner på skolområdet skulle kommunerna behöva inrätta skolskjuts.

Språkbad: Vi uppmanar att språkbad eller full immersion ska tillåtas juridiskt för de nationella minoritetsspråken då denna metod fungerat vid språkrevitalisering av minoritetsspråk i andra europeiska länder. Vi anser inte att det är lämpligt med en tvåspråkig förskola utan menar att förskolan ska vara helt eller av en väsentlig del på det nationella minoritetsspråket. Är förskolan tvåspråkig dominerar svenskan bort minoritetsspråket.

Språktillägg: I Finland är det vanligt att det betalas ut ett språktillägg i de yrken där kunskaper inom svenska och teckenspråk är meriterande. Språktillägget kan ligga mellan 15-20 € i månaden och är vanligt inom vård-, omsorg- och tjänstemannasektorn. Ungdomsförbundet anser att statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter bör införa ett språktillägg för de nationella minoritetsspråken och teckenspråk.

Statliga grundskolor: Vi anser att det är problematiskt att lagen enbart lyfter rättigheten till förskola samt äldreomsorg. I dag finns kommunala finskspråkiga klasser i Västerås för lågstadiet. Haninge kommun försöker även starta upp kommunala klasser. Finskspråkig grundskoleundervisning har i dag helt lagts på privata alternativ, oavsett om det ligger på det allmänna att stärka det finska språket. Då förvaltningsområdena helt har misslyckats på detta område anser vi att det ska inrättas statliga finskspråkiga grundskolor, i de kommuner där det inte finns privata alternativ, enligt den samiska modellen. Vi föreslår samtidigt att det inrättas en sverigefinsk skolförordning samt en sverigefinsk skolmyndighet.